onsdag 29 december 2010

Vänner

Man träffar otroligt många människor under en livstid. Vissa träffar man bara i en minut, vissa får man möjligheten att fortsätta träffa många fler gånger om. En del sparar man livet ut, vissa förlorar man på vägen.
När man väntar och får barn kan man verkligen se vilka ens riktiga vänner är och vilka som försvinner fortare än fortast.
Vissa människor tror man att man känner, man tror att de kommer att stanna kvar hela livet ut. och så händer det någonting, någonting som är för svårt för att reparera, man blir tvungen att låta vännen gå. Även om det svider i hjärtat.
Att förlora en riktigt god vän kan ibland såra mer än att förlora kärleken.
Alla människor utvecklas och blir annorlunda, vissa mer än andra.
Men det finns alltid någonting som gör att man är vänner, någonting som inte förändras. Någonting man har tillsammans, ett band.
Men vad är det då som gör att vissa vänner stannar och vissa försvinner?
Vad är det som gör att vissa band är gjorda av stål och vissa endast av tunt snöre? Och vissa som en gång i tiden var av stål går av på ett ögonblickssekund?

Många frågor, är det någon som har ett svar till mig?



Du skall veta att jag saknar dig ibland, och att jag tycker att det är sorgligt som det blev. Jag saknar den du brukade vara och det du brukade betyda för mig. Jag kommer aldrig glömma dig iallafall, det är en sak som är säker. Även om jag skulle vilja försöka så skulle det vara helt omöjligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar